Truster, stiftelser och andra ägandeformer

Truster, stiftelser och andra ägarformer När det gäller offshorebolag spelar ägandet en central roll. Om en i Sverige bosatt person är ägare till ett sådant bolag, beskattas han för bolagets vinst som om det vore inkomst från svenskt handelsbolag. Detta utan att vinster behöver utdelas. Han eller hon beskattas för sin andel av vinsten. Om en utländsk intressent äger majoriteten av aktierna, sker beskattning av den i Sverige bosatte vid utdelningen av vinstmedlen – fåmansbolagsreglerna torde inte heller vara tillämpliga vid minoritetsägande i offshorebolag. Detta ger möjligheter att skjuta upp beskattningen till lämplig tidpunkt, vilken kan sammanfalla med pensionering eller utflyttning från Sverige.

Det talas mycket om truster och stiftelser i sammanhanget. De är effektiva om de är riktigt uppsatta – konceptet har utvecklats kraftigt och anpassats till realiteter i länder utanför England och samväldet. När det gäller trusten äger en ”trustee” egendom, till exempel aktier i ett offshorebolag, till förmån för till exempel en familj. I bolaget kan bedrivas affärsverksamhet och en förmögenhet ansamlas. När man så finner det lämpligt, sker betalning till de benefika mottagarna. Trusten har en lite speciell ställning i Sverige. Man kan säga att den är stark men osäker och det dröjer tydligen några år ännu innan ett avgörande kan nås om dess framtida ställning. Vid utbetalningar beskattas de benefika mottagarna i Sverige som för underhåll. Men kanske det är bättre att dröja med utbetalningarna till dess det skattemässigt är mer lämpligt.

Många truster är uppsatta utan svenska skattemyndigheters kännedom. Detta av två skäl: a) för att inte väcka skattemyndighetens intresse och
b) för att det finns en viss osäkerhet när det gäller rättsläget.

Man vinner fördelen att man vid en eventuell rättsprövning i Sverige har stora möjligheter att vinna denna. Bokens författare har den uppfattningen att all skatteplanering som görs skall tåla genomsyn, det vill säga rättsprövning, men man skall uppträda så att man inte sänder signaler som kan leda till rättsprövning. Detta också av två skäl: a) man slipper risken och besväret och b) man utmanar inte till ändrad lagstiftning.

Det finns andra och nya former för ägande av bolag – eller om man så vill icke-ägande – framtagna bland annat för att kunna accepteras av den amerikanska skattemyndigheten IRS. De är ovanligt alerta för att inte säga intoleranta mot uppenbara skatteknep. Detta skärper sinnet hos människor som ägnar sig åt skatteplanering. Det finns alltså flera former för att sätta upp bolagsstrukturer där den totala beskattningen blir låg. Former som inte ser utmanande ut och som också bör klara genomsyn. (Beträffande kapitalförsäkringar som ägare, se kapitlet ”Distribuera från Gibraltar, säkra webbhotell, kapitalförsäkringar med mera”.) Partnershipbolag, till exempel Delaware LLC-bolag, kan vara mycket användbara i projekt med flera deltagare

Truster

Trustkonceptet användes redan under anglosaxiska tider och är ett arrangemang varmed egendom överförs från en person (”settlorn”) till en annan person eller ett företag (”trusteen”) som äger tillgångarna istället för vissa specificerade personer (de benefika mottagarna). En trust kan sättas upp genom enbart en muntlig överenskommelse, men det vanliga är att ett trustavtal upprättas som visar att en trust bildats och som föreskriver villkoren för hur trustens tillgångar skall hållas av ”trusteen” och beskriver de benefika mottagarnas rättigheter.

Alla Common law-jurisdiktioner och även andra, erkänner och vidmakthåller trustkonceptet, och domstolarna inom dessa jurisdiktioner upprätthåller strängt respekten för de villkor som en trust har satt upp och garanterar därmed att de benefika mottagarnas rättigheter under trusten vidmakthålls.

Diskretionära truster

Det är möjligt att sätta upp olika slags truster, men de största skattefördelarna och den bästa flexibiliteten för de benefika mottagarna uppnås genom så kallade diskretionära truster. Med denna typ av trust har ”trusteen” handlingsfrihet vad gäller både tidpunkt och belopp för utdelning av trustens inkomst eller kapital.

Detta gör att ”trusteen” kan ombesörja utdelning endast när det är lämpligt eller nödvändigt och på annat sätt ackumulera både inkomst och kapital under den maximalt tillåtna tidsrymden (på Gibraltar 100 år). Detta kan ge väsentliga fördelar genom att det tillåter ”trusteen” att ta hänsyn till eventuella förändringar i de benefika mottagarnas situation och kunna planera utdelning från trusten på ett sådant sätt att största möjliga skattefördelar uppnås. Som nämnts har ”trusteen” total handlingsfrihet både vad gäller belopp och tidpunkt för utdelning, men det är vanligt att trustens grundare anger sina önskemål vad gäller trustens tillgångar genom att skriva ett formellt ”Letter of Wishes” till ”trusteen”. Denne är inte lagligen bunden att följa grundarens önskemål, men brukar normalt göra så om inte exempelvis ändrade omständigheter ger vid handen att dessa önskemål skulle få oönskade följder för de benefika mottagarna. ”Letter of Wishes” kan ändras och uppdateras så ofta som grundaren önskar under sin livstid.

Trustees

Antingen en person eller ett företag kan agera som ”trustee” för en trust, men det har blivit allt vanligare att använda ett företag eftersom man då undviker problem som kan uppstå om en person som är ”trustee” går i pension, blir sjuk eller avlider. Ett företag borgar för bättre kontinuitet i administrationen av trusten.

Fördelar med en diskretionär trust

När tillgångarna väl har överförts till en trust tillhör de inte längre grundaren (”settlorn”) och detta kan medföra vissa eller samtliga fördelar som nämns nedan:

• Grundaren blir generellt inte beskattad för inkomst och/ eller realisationsvinst av tillgångarna.
• Vid grundarens död kan man undvika att behöva upprätta ett styrkt testamente avseende tillgångarna i trusten. Trusten utgör en flexibel och välordnad mekanism för utdelning av grundarens egendom genom att storleken av grundarens förmögenhet även fortsättningsvis hålls fullständigt konfidentiell och genom att man undviker förseningar och publicitet i samband med upprättandet av ett styrkt testamente.

Eftersom trustens tillgångar inte längre tillhör grundaren är det ytterst svårt för en fordringsägare att framställa några som helst krav gentemot grundaren vad gäller tillgångarna i trusten. Dessa är sålunda synnerligen väl skyddade mot alla eventuella svårigheter som grundaren kan tänkas få.

Beskattning

En Gibraltartrust uppsatt av en grundare som inte är bosatt på Gibraltar för en benefik mottagare som inte heller är bosatt på Gibraltar blir inte inkomst- eller arvsbeskattad där. Realisationsvinstbeskattning förekommer inte på Gibraltar. Gibraltar är därför en jurisdiktion som är skattetekniskt lämplig för administration av truster. Det finns många andra länder som är lämpliga för uppsättning av truster.

Det är möjligt att uppsättning av en trust kan resultera i skattemässiga konsekvenser för grundaren och det är också möjligt, även om ingen skatt utgår på Gibraltar, att det kan bli skattekonsekvenser för grundaren och/eller de benefika mottagarna i deras hemland. Dessa konsekvenser är beroende av grundarens och de benefika mottagarnas skattemässiga hemvist och därför bör lokal rådgivning sökas i dessa fall.

Innehåll

• Förord
• Inledning
• Skälen till att skatteplanera
• Skatteplanering för morgondagens värld
• Att låta utländska bolag vara ägare
• Att sätta upp royaltybolag
• Att driva affärsverksamhet från utländska bolag
• Andra intressanta bolagsformer
• Att hantera svenska realisationsvinster
• Att låta utländskt bolag öppna depå i Sverige eller i annat land
• Att sätta upp representationskontor i Sverige
• Att undvika den svenska förmögenhetsskatten

• Att skapa kombinationsstrukturer
• Att bedriva internethandel
• Truster, stiftelser och andra ägandeformer
• Att arbeta för utländskt bolag i Sverige
• Moms och momsregistrering
• Arbeta hälften så mycket, tjäna dubbelt så mycket
• Emigration
• Sexmånadersregeln bra redskap för uppdrag utomlands
• Framtiden när det gäller skatter
• Baksidan
• Utförsäljning av Skatteplanera i den nya ekonomin