Skatteplanering för morgondagens värld

Offshoreindustrin håller på att ändra karaktär under påtryckningar från framförallt OECD-länderna med USA i spetsen, G7-länderna och FN, men även EU och då speciellt England. Tidigare var det så att bara det som var ett brott på till exempel Kanalöarna kunde leda till åtgärder från den reglerande myndigheten där. I framtiden kan övervakningen av till exempel skattebrott få en mer internationell karaktär.

Om, för att fortsätta med exemplet ovan, man hos det företag som administrerar bolag på Kanalöarna misstänker att bolaget används för skattebedrägeri, skall detta anmälas till myndigheten på Kanalöarna. Denna avgör om någon åtgärd skall vidtas, till exempel att informera annat lands myndighet ñ eller också kanske det räcker med att ta kontakt med ägarna av bolaget. De nya reglerna är i konflikt med gällande lagar om anonymitetsskydd, men är så utformade att de i nämnda fall sätts ur spel.

Utan att gå in på detaljer kan i framtiden offshoreländerna komma att delas in i två kategorier: de som accepterar det nya regelverket, vilket de flesta europeiska offshorejurisdiktioner kommer att göra, och de som vägrar att införa dem. Företag som arbetar med offshoreverksamhet i länder inom den senare kategorin kan teoretiskt sett ställas till svars i till exempel Sverige, även om det kan vara svårt att komma åt dem.

De företag inom offshorebranschen som anpassar sig till regelverket kommer att kunna fortsätta sin verksamhet ganska ostört, även om de får avstå från en del affärer. Möjligheterna att skatteplanera inom lagens ramar är fortfarande stora och man kan räkna med att kvaliteten på lösningarna väsentligt kommer att höjas. Naturligtvis kommer en del aktörer att försvinna; de som har byggt sin verksamhet på mindre lyckade lösningar.

Utlandsjuristen har under många år bedrivit sin verksamhet på ett sätt som passar in i det nya regelsystemet. Skälet till detta är att svenska politiker och lagstiftare har en sådan paranoid inställning till skatteplanering att det inte finns någon annan möjlighet för seriösa aktörer. Erfarenheterna från Sverige kommer väl till nytta i ovannämnda sammanhang. För övrigt är inte Gibraltar speciellt utsatt eftersom man sedan länge haft ett regelverk väl i klass med det engelska.

I praktiken sker knappast någon stor förändring inom de närmaste åren, även om lagstiftningen skulle bli verklighet. Men om några år finns det risk för en massiv kapitalflykt från Europa.

Skälet till myndigheternas starka intresse för offshorejurisdiktioner är att man vill komma åt den organiserade brottsligheten. Samtidigt utsätter man då legitima skatteplanerare för en del besvärligheter, men detta kommer sannolikt att vara övergående. De flesta myndigheter och aktörer inom det europeiska offshorejurisdiktionerna säger "business as usual", vilket troligen är korrekt. Undantaget är då personer och företag som sysslar med penningtvätt, droghandel och illegal vapenhandel.

En uppfattning är att det är säkrast att redan nu fjärma sig från Europa i den mån det går. Också det ofta förekommande talet om källskatter på ränteintäkter gör detta råd än visare, även om man för tillfället har råkat ut för bakslag i frågan. Källskatten, om den införs, är mycket destruktiv för Europa, men det är inte något som de med ideologiska motiv bryr sig om.

Det fanns en motsvarande skatt i USA på 60talet då omfattande kapital flydde till London. Där stannade kapitalet kvar även efter det att USA skrotat denna skatt. Det är lätt att förstå varför England så ivrigt motarbetar idén med källskatten .

Innehåll

• Förord
• Inledning
• Skälen till att skatteplanera
• Skatteplanering för morgondagens värld
• Att låta utländska bolag vara ägare
• Att sätta upp royaltybolag
• Att driva affärsverksamhet från utländska bolag
• Andra intressanta bolagsformer
• Att hantera svenska realisationsvinster
• Att låta utländskt bolag öppna depå i Sverige eller i annat land
• Att sätta upp representationskontor i Sverige
• Att undvika den svenska förmögenhetsskatten

• Att skapa kombinationsstrukturer
• Att bedriva internethandel
• Truster, stiftelser och andra ägandeformer
• Att arbeta för utländskt bolag i Sverige
• Moms och momsregistrering
• Arbeta hälften så mycket, tjäna dubbelt så mycket
• Emigration
• Sexmånadersregeln bra redskap för uppdrag utomlands
• Framtiden när det gäller skatter
• Baksidan
• Utförsäljning av Skatteplanera i den nya ekonomin