Moms och momsregistrering

Det börjar bli allt svårare att göra affärer inom EU utan att vara momsregistrerad. Detta är inget stort problem, egentligen bara en kostnad och en administrativ börda. Kraven redovisas översiktligt nedan.

På grund av bokens speciella karaktär (den vänder sig mycket till dem som använder Internet som medium) är presentationen utförligare när det gäller Internethandel. Här är problemet att många bestämmelser är oklara och terrängen minst sagt snårig. Länderna inom Europa vill gärna få moms från Internethandel samtidigt som kontrollproblemen är mycket svåra.

Det gör i många fall momslagstiftningen till ett slag i luften när det gäller internationell Internethandel. I praktiken torde huvuddelen av den internationella Internethandeln ske utan momsbelastning. Enligt min uppfattning skall allt som kan närma sig momsbedrägeri undvikas. (Denna bok handlar om skatteplanering, inte om skattebedrägeri.)

Krav på momsregistrering inom EU

Alla bolag registrerade inom EU som säljer varor till ett annat bolag registrerat inom EU, skall momsregistreras. Därtill skall icke-EU-bolag registreras för moms om de köper varor från ett EU-land och säljer dem vidare till ett annat EU-land.

Ett bolag registrerat inom EU måste också momsregistreras oberoende av om all försäljning sker till icke EU-länder. Bolaget betalar ej moms på det som exporteras men får ingående moms återbetalad.

Ett bolag, registrerat utanför EU, som enbart säljer varor till ett EU-land eller enbart köper varor från ett sådant behöver ej registreras för moms. Bolaget anses göra affärer med EU men inte inom EU.

Skyldigheten att betala moms för varorna ligger enligt grundregeln hos mottagaren, om denna är ett skattskyldigt bolag, men båda parter måste göra en momsdeklaration. Ett utländskt bolag som säljer varor till privatpersoner för mer än 35 000 euros (cirka 320 000 kr) per år måste registreras för och betala moms i Sverige (ombud som hanterar redovisning och betalning av moms skall utses). Ligger momsen under denna nivå, kan säljaren ta ut sitt lands mervärdesskatt. När det gäller Gibraltar är momsen noll procent.

Momsregistrering av offshorebolag

Till svagheterna hos offshorebolag hör, att de normalt inte är momsregistrerade. Ofta kräver både företag och myndigheter detta, även i det fall moms inte utgår. I praktiken kan det vara omöjligt att göra affärer med EU-länder om bolaget inte är momsregistrerat. Momsregistreringen ger i praktiken legitimitet till ett offshorebolag.

Det är dock relativt enkelt att hantera ovannämnda problem. Ett vanligt sätt är att inregistrera ett engelskt bolag, som fungerar som momsagent. Detta bolag kan ha samma ägare som offshorebolaget eller ägas av detta. Arrangemanget har dock ett par begränsningar. Offshorebolaget bör inte göra affärer i England eftersom det då finns risk för beskattning där. Det engelska bolaget bör helst inte ha någon annan verksamhet än att fungera som VAT-agent. De två bolagen är gemensamt ansvariga för att momsredovisning sköts på ett korrekt sätt.

I England redovisas moms kvartalsvis. Kostnaden för att anlita en revisor i England för att momsregistrera bolaget liksom att göra deklarationerna är mycket rimlig.

Uppgifter som behövs för att registrera ett bolag för moms i England är namn på styrelsemedlemmar, namn på aktieägare, verksamhetens art, uppgifter om med vilka länder affärer görs, beräknad omsättning och valuta, certifierad registreringshandling och bolagsordning.

Moms vid handel via Internet

Det sätt på vilket ett tillhandahållande sker påverkar i princip inte bedömningen av om det rör sig om en vara eller tjänst. Inte heller skall leveranssättet vanligtvis påverka bedömningen av transaktionslag. Dessa synsätt gäller dock inte varor som säljs och levereras på elektronisk väg. Dessa byter karaktär och blir tjänster i stället för varor – informationstjänster.

Med varor menas materiella ting, till exempel fastigheter, men även gas och elektrisk ström. Med tjänst menas allt annat som kan tillhandahållas inom yrkesmässig verksamhet. Vid elektronisk handel skiljer man mellan varor med leverans via Internet (online) och varor som levereras på traditionellt sätt, till exempel per post (offline).

Vid leverans av varor via Internet sker endast en leverans av information. Denna information kan sedan ”omskapas” till ett materiellt ting endast genom utskrift, överföring till CD-skiva etcetera. Det är i dessa fall aldrig något föremål som överlåts. De ”varor” som levereras via Internet övergår därför till att bli ”informationstjänster”. De brukar i vissa fall benämnas ”digitaliserade varor”. Det rör sig i dessa fall om ett tillhandahållande av information, alternativt rätten till ett exemplar av informationen. För dessa tjänster gäller de allmänna reglerna beträffande omsättning av tjänst.

Innehåll

• Förord
• Inledning
• Skälen till att skatteplanera
• Skatteplanering för morgondagens värld
• Att låta utländska bolag vara ägare
• Att sätta upp royaltybolag
• Att driva affärsverksamhet från utländska bolag
• Andra intressanta bolagsformer
• Att hantera svenska realisationsvinster
• Att låta utländskt bolag öppna depå i Sverige eller i annat land
• Att sätta upp representationskontor i Sverige
• Att undvika den svenska förmögenhetsskatten

• Att skapa kombinationsstrukturer
• Att bedriva internethandel
• Truster, stiftelser och andra ägandeformer
• Att arbeta för utländskt bolag i Sverige
• Moms och momsregistrering
• Arbeta hälften så mycket, tjäna dubbelt så mycket
• Emigration
• Sexmånadersregeln bra redskap för uppdrag utomlands
• Framtiden när det gäller skatter
• Baksidan
• Utförsäljning av Skatteplanera i den nya ekonomin