Utlandsjuristen

Att skapa kombinationsstrukturer

För den som vill skatteplanera optimalt finns det många möjligheter. Låt oss säga att verksamhet skall bedrivas i Sverige och i andra europeiska länder. Då kan man börja med att sätta upp ett holdingbolag i något av de länder som nämndes i kapitlet om holdingbolag, i början av boken. Detta bolag startar i sin tur bland annat det svenska bolaget. Den enda beskattning som normalt sker blir den svenska bolagsskatten. Utdelningen av vinsten beskattas ej i Sverige, om dubbelbeskattningsavtalet säger detta, och kan sedan i normala fall gå vidare till exempel till ett bakomliggande bolag utan ytterligare beskattning.

link

Inte nog med detta, holdingbolaget kan även äga bolag i något lågskatteland som är innehavare av rättigheter, såsom patent, franchisingkoncept, varumärken och copyrights. Även här kan den totala skatten bli mycket låg.

Något av holdingbolagets dotterbolag, gärna inregistrerat i ett land med låg skatt, kan öppna representationskontor i olika länder. Genom ett genomtänkt användande av dessa kommer den enda skatt som tas ut att bli den som betalas i lågskattelandet.

Det är idag inte så svårt att hitta "vanliga" länder med låg bolagsskatt. England har nu 20 procents skatt på bolag med en nettovinst upp till 30 000 pund och 30 procent på det överskjutande beloppet. Den 1 april år 2000 kommer den engelska skatten av vara endast 10 procent upp till 10 000 pund och 10- 20 procent i intervallet 10 000- 50 000 pund och därefter 30 procent. Man har ej heller den rigida millimetersyn som svenska skattelagstiftare håller sig med. Den irländska bolagsskatten är fortfarande hög. Undantaget är den tioprocentiga skatten för vissa företagsetableringar. ‰r 2003 kommer emellertid skatten för alla irländska bolag att ligga vid 12,5 procent. Genom att inregistrera bolag i något av dessa länder garanterar man sig själv en låg skatt när bolagen börjar att ge vinst.

Bolagsstrukturen går att bygga vidare på för att hantera realisationsvinster i samband med försäljning av till exempel svenska bolag. Normalt bör reavinstplanering vara långsiktig men under vissa förhållanden kan den extrema beskattningen av fåmansföretagares reavinster reduceras väsentligt. Jag kan inte här gå in på hur ett sådant scenario skulle se ut. Detta beroende på att många politiker och skattemyndigheten känner ett verkligt obehag inför tanken att företagaren skall beskattas rimligt för resultatet av sina ansträngningar. Därför är de ytterst vaksamma just när det gäller beskattning av realisationsvinster. Ett plus för Sverige är att skattemyndigheten inte verkar ha samma grad av effektivitet som till exempel amerikanska IRS eller den danska skattemyndigheten. Finska skattegranskare är också ena tjuriga typer.

Har man lite volym på företagandet kan man bildligt talat, bygga flytande öar bestående av bolag med korsvis ägande och totalt mycket låg beskattning. Läget för den medelstore företagaren behöver ej vara alldeles hopplöst heller. En viss geografisk rörlighet hjälper.

Så förändrades tillvaron för herr och fru A över en natt

Herr och fru A var verksamma i ett verkstadsföretag, som de ägde gemensamt, i södra Sverige. De tog ut höga löner för att täcka kostnaderna för en bekväm livsstil. Eftersom deras företag gick mycket bra, tålde verksamheten de stora lönekostnaderna. Som vanligt tog staten mer än vad herr och fru A fick.

En dag ringde man från makarnas bank och frågade om de ville sälja företaget. Det fanns en utländsk intressent, berättade banktjänstemannen, som de kände väl sedan tidigare. - Nej, sade båda, vad skall vi då leva på? När de fick höra summan som köparen var beredd att betala, förstod de vad de skulle leva på. Affären gick snabbt. Den utländske intressenten ville få fotfäste på den svenska marknaden - och även komma åt ett par patent. För denne var ett högt pris för ett lämpligt företag billigare än att själv arbeta sig in i Sverige. Paret svalde förtreten med den höga skatten på reavinsten. Men kanske inte riktigt ändå. De upplevde alla år av skattebetalande och nu den höga reavinstskatten som orättvist.

De flyttade till Antibes i Sydfrankrike. De trivdes sådär med det nya livet. Under en resa till Spanien, dit de åkt för att finna en alternativ bosättning, träffade de en person från företaget Utlandsjuristen. De fick då höra följande: Om de hade haft ett utländskt bolag som ägt aktierna i det svenska bolaget, skulle beskattning av utdelningen ha stannat vid 28 procent. Istället för att ta ut höga löner kunde de ha lånat pengar för till exempel sitt boende från det utländska bolaget. När sedan aktierna i det utländska bolaget såldes, hade beskattning av reavinsten skett utanför Sverige. Då skulle reavinstskatten i stort sett ha kunnat elimineras. Det är tungt att höra sådant, även om man har pengar så det räcker. För att trösta sig gick de ut på stan på en lättare barrunda tillsammans med Utlandsjuristen. Under natten fördes samtal.

Var vill ni egentligen bo?
I Sverige, men vi är så innerligt trötta på skatterna och peteriet. Men folk där är trevliga och vi vill ha våra vänner omkring oss.
Kan ni tänka er att nöja er med att bo i Sverige knappt halva året? Svaret blev lite tvekande. De avstod gärna från Sverige under värsta vintermånaderna. Problemet var att de tyckte om att arbeta. Och att bedriva den typ av rörelse de gjort tidigare utan att vara på plats hela tiden, var knappast genomförbart.
Okej, då har jag ett förslag. Vi sätter upp ett holdingbolag ute i Europa som startar ett nytt svenskt bolag. Ni lånar in ert kapital till holdingbolaget som i sin tur finansierar det svenska bolagets verksamhet.

Vem skall äga holdingbolaget?
Ett annat bolag som ägs av till exempel en stiftelse.
Var ligger vinsten i detta?
Ni samlar kapital i holdingbolaget utanför Sverige. Ni kan driva den verksamhet som ni tycker om. Det svenska företaget behöver inte skatta bort sina vinster, utan kan expandera och konsolidera istället. I varje fall kan beskattningen reduceras kraftigt.
Hur är det möjligt?

Det är en lång historia, men det har något att göra med lånen och det kapital som ni har utanför Sverige - och dubbelbeskattningsavtal.
Hur kommer vi åt pengarna privat då?
Det är en gammal fråga och svaret är lika gammalt: Det viktiga är att ha kontroll över pengarna, inte att äga dem. Om ni vid pensionsdags absolut måste äga tillgångarna personligen får ni emigrera på ett bra sätt. Det är inte förbjudet att flytta tillbaka till Sverige igen om ni inte trivs på stället dit ni flyttar.
Om vi vill sälja företaget igen?
Då beskattas detta utanför Sverige.

Nog sagt. Nu har det gått drygt fem år sedan samtalet ägde rum och paret är etablerat i Sverige igen. På samma ort, med nya patent och företaget expanderar. Allt går efter ritningarna. Och innan de gör någon större affär så ringer de Utlandsjuristen.

Den natten på stan var inte bortkastad, sa herr A när han ringde senast. Kontenta: Det går bra att leva i Sverige om man med professionell hjälp anpassar sig till systemet.

Kurs mot Friheten

Att skapa kombinationsstrukturer

Innehåll