Utlandsjuristen

Att låta utländska bolag vara ägare

Att låta utländskt holdingbolag äga det svenska bolaget Det finns flera skäl till att lägga ägandet av svenska bolag utomlands. Det ena är att kontrollen av bolaget ligger utanför Sverige, vilket kan vara positivt med tanke på den svenska skattemässiga och finansiella politiken. Det andra är att den totala beskattningen av vinster som görs i Sverige kan stanna vid 28 procent. Resterande kan ackumuleras utomlands och användas för ny affärsverksamhet eller lånas ut. Om man skulle ta bort kupongskatten i Sverige, vilket det är tal om när detta skrivs, bör utdelning kunna ske även till offshorebolag utan ytterligare beskattning utöver den bolagsskatt som betalas. Detta är emellertid osäkert .

link

Belgiska holdingbolag

Belgien är, med en yta på 30 417 kvadratkilometer, ett av Västeuropas minsta länder. Landet, som är en konstitutionell monarki, är medlem i EU och dess befolkning uppgår till närmare 10 miljoner personer. Av dessa talar drygt hälften flamländska medan ungefär en tredjedel talar franska.

Huvudstaden Bryssel är officiellt tvåspråkig, men invånarna är till största delen franskspråkiga. Bryssel spelar en viktig roll inom EU såsom varande EU:s "huvudstad". Det är nämligen i Bryssel EU-kommissionen har sitt säte. Skattesatserna är relativt höga, men den verkliga skatten kan reduceras kraftigt på realisationsvinster och utdelningar. Bolagsskatten är drygt 40 procent, kupongskatten är 25 procent och skatten på ränta och royalty är 15 procent.

Beskattning av realisationsvinster

Realisationsvinster på försäljning av aktier är undantagna från beskattning om utdelning på samma aktie kvalificerar för så kallad participation exemption. För att kvalificera för denna är det tillräckligt om endast "the taxation test" är uppfylld (se nedan). De realisationsvinster som inte är kvalificerade enligt testen är föremål för ordinär bolagsbeskattning.

Beskattning av utdelningar

I enlighet med "the incorporate dividend exklusion" i "participation exemption" är 95 procent av utdelningen erhållen av ett kvalificerat belgiskt bolag skattebefriat. Här krävs att både "minimum participation test" och "taxation test" är uppfyllda (se nedan). Belgien kräver ingen lägsta innehavstid av aktier för att kvalificera för "participation exemption". I enlighet med "minimum participation test" krävs ett innehav av aktier i annat bolag överstigande 5 procent eller BEF 50 000 000 för att "participation exemption"-reglerna skall vara tillämpliga.

För att tillgodose kraven i "the taxation test" måste utdelningar erhållas från bolag som är föremål för bolagsskatt i Belgien eller från non-resident bolag som är föremål för en beskattning i hemstaten likvärdig med belgisk beskattning. Följande undantag gäller för tillämpning av "participation exemption"-reglerna:

Bolag etablerade i så kallade tax havens.
Utländska holdingbolag som är underkastade särskilda lättnadsregler i hemstaten.
Investmentbolag.
"Intermediary"-bolag.

Ovannämnda undantag gäller dock inte om det kan visas att den erhållna inkomsten från de två sistnämnda bolagen ursprungligen erhölls från inkomst som skulle möta kraven för "participation exemption". "Participation exemption" tillämpas inte om utdelningar erhålls från ett land publicerat på den så kallade svarta listan i Belgien.

Handel med börsnoterade aktier

När det gäller inkomster från handel med värdepapper är reavinsterna skattefria om det är fråga om börsnoterade aktier .

Danska holdingbolag

Till vissa svenska politikers förtret kom Danmark förra året med ett utspel avseende mycket fördelaktiga villkor för holdingbolag. Danmark är ju annars känt som högskattelandet nummer två. Om ett sådant bolag äger minst 25 procent av ett svenskt bolag kommer ej någon beskattning av utdelningar att ske i Danmark. Endast den svenska lokala skatten betalas (28 procent när detta skrivs). Det ovanliga med det danska holdingbolaget är att det kan ägas av ett offshorebolag och att vidareutdelning till detta inte beskattas i Danmark. (Det finns även spanska holdingbolag som är ganska attraktiva, men Spanien kan ju inte låta bli att krångla till saker och ting. Dessutom ligger Gibraltar nära, vilket påverkar omdömet. Inte så att man förlorar pengar på Gibraltar. Tvärtom, man får in mycket pengar den vägen. Men politiskt sett vill Spanien ju så gärna få inflytande över Gibraltar. Därför beskattas utdelningar från spanska holdingbolag om de går till offshorebolag.)

Huvudfördelar

Ett danskt holdingbolag kan ta emot utdelningar från utländska dotterbolag utan skattebelastning i Danmark (inkomster från icke EU-länder behandlas på samma sätt som inkomster från EU-länder).

Det utgår ingen källskatt på utdelningar till ägaren av det danska bolaget, även om detta är ett bolag i ett lågskatteland som Gibraltar (skattenivån i ägarbolagets jurisdiktion är alltså irrelevant).

Danmark beskattar ej realisationsvinster som uppstår när aktieinnehavet i det utländska bolaget försäljs, under förutsättning att aktierna har ägts i mer än tre år och att det utländska bolaget inte är ett finansbolag (det vill säga dotterbolaget måste vara ett affärsdrivande bolag och inte ett investmentbolag). Bolag som uppfyller nedanstående krav kommer inte att beskattas i Danmark.

Kraven

Det danska holdingbolaget måste äga minst 25 procent av aktierna i det underliggande bolaget.
Mer än 25 procent av vinsten i det underliggande bolaget måste komma från icke finansiella aktiviteter.
Administrationen av bolaget måste utföras av minst en person som skall vara bosatt i Danmark.

Bakgrund

Logiken bakom det danska holdingbolaget ser ut att vara en önskan att beskatta non-residenta och residenta bolag lika, både när det gäller inkomst från utdelningar och försäljning av aktieinnehavet. Redan tidigare var danska bolag befriade från beskattning av utdelningar om aktieinnehavet var minst 25 procent. I Danmark residenta bolag var skyldiga att betala bolagskatt på all inkomst, oberoende av om inkomsten härrörde sig från Danmark eller från andra länder. Undantaget var realisationsvinster där innehavstiden var över tre år. Skälet till den nya lagstiftningen har emellertid inte så stor betydelse. Det sannolikt starkaste skälet är att locka till sig utländska företag. Det viktiga är att Danmark plötsligt blir mycket attraktivt när det gäller skatteplanering i och med dessa nya holdingbolag.

Två typer av bolag

Aktieselskab (A/S) som måste ha ett aktiekapital på minst DKK 500 000.

Anpartsselskab (ApS) som måste ha ett aktiekapital på minst DKK 125 000. Aktiekapitalet måste betalas till fullo, endera i form av kontanter eller genom användande av apportegendom, och betalningen sker i samband med bolagets bildande. Om betalning sker i form av apportegendom måste denna vara värderad av en godkänd värderingsman eller revisor.

Kostnaderna är höga, minst DKK 50 000 i startkostnad och ungefär lika höga årliga kostnader.

Ytterligare information

Varje kvartal skall en finansiell rapport sändas till skattemyndigheten.
Grundaren måste vara bosatt i Danmark.
Det räcker med en aktieägare.
Ett A/S måste ha minst tre personer i styrelsen. Över hälften av styrelsens ledamöter måste bo i Danmark, liksom den verkställande direktören.
När det gäller ApS räcker det med en styrelsemedlem.
Ett intyg från en bank som visar varifrån pengarna härrör är nödvändigt. Intyg från välkända offshorebanker accepteras.

Engelska holdingbolag

Skattemässigt har engelska bolag följande egenskaper: Från den 1 april år 2000 kommer småbolag att ha 10 procents skatt på inkomster under 10 000 pund. När det gäller inkomster på 10 000ñ50 000 pund kommer skatten att ligga på en skala mellan 10 och 20 procent och vid inkomster över 50 000 pund är skatten 30 procent. När detta skrivs är skatten 20 procent på en beskattningsbar inkomst upp till 300 000 pund och 30 procent däröver.

Beskattningen av utdelningar från utländska bolag är mycket fördelaktig, under förutsättning att minst 80 procent av innehavet ligger hos icke-residenta juridiska eller fysiska personer. Under förutsättning att den bolagsskatt som har betalats i det andra landet överstiger den engelska, utgår ingen ytterligare skatt i England vid vidareutdelning, även om utdelningen sker till ett offshorebolag.

När det gäller utdelning från till exempel svenskt bolag beskattas utdelning till engelskt holdingbolag när detta skrivs med 2 procent (utöver den svenska bolagsskatten på 28 procent) om beloppet överstiger 300 000 pund per år. Realisationsvinsten som eventuellt uppstår när det engelska bolaget säljer aktieinnehavet i det svenska bolaget kan inte hanteras enkelt, även om beskattningen kan reduceras väsentligt. Skulle däremot istället aktierna i det engelska bolaget säljas blir situationen långt mer positiv skattemässigt.

Fördelen med engelska bolag är att de är enkla att inregistrera och förhållandevis billiga att administrera.

Ytterligare information

Det räcker med en aktieägare.
Ett engelskt bolag måste ha minst en styrelsemedlem och en "Company Secretary". En ensam styrelsemedlem kan inte inneha denna funktion, men om det finns flera styrelsemedlemmar kan en av dessa vara "Company Secretary". Det är viktigt att ha lämpliga kvalifikationer för detta. Styrelsemedlem kan vara fysisk eller juridisk person. Uppgifter om styrelsemedlemmar finns i offentliga register.
Normalt måste ett engelskt bolag ha en auktoriserad revisor och även lämna in reviderade bokslut. Detta skall göras inom nio månader efter bokföringsårets slut. Bolag som har en försäljning på mindre än 90 000 pund är befriade från detta och de som har en omsättning som understiger 350 000 pund kan lämna in förenklat bokslut.
Varje år måste en rapport om sammansättning av styrelse och vilka som är aktieägare inges.
Ett engelskt bolag måste ha registrerad adress i England.

Holländska holdingbolag

Holland kan inte på något sätt ses som ett offshoreland. Bolagsskatten är hög: 35 procent på vinsten oberoende av var den är genererad. Det finns emellertid vissa inkomster som beskattas lägre och detta tillsammans med det stora antalet dubbelbeskattningsavtal (det finns över 60 sådana och inkluderar de flesta stora och viktiga länder), gör landet unikt när det gäller internationell skatteplanering. Det är även möjligt att erhålla ett bindande avtal med skattemyndigheten, ett så kallat ruling, om en skatteförmånlig behandling av en speciell verksamhet.

En av de bolagstyper som är mest favoriserad är holdingbolaget. Under förutsättning att bolaget kvalificerar sig för "participation exemption" (se Ordförklaringar) behöver ej bolaget betala skatt på utdelningar och realisationsvinster. Avkastningen på kapitalet som byggs upp i det holländska bolaget beskattas dock med den vanliga holländska skatten på 35 procent. Det finns flera möjligheter att undvika detta med hjälp av bolag uppsatta i andra länder, till exempel Belgien, Nederländska Antillerna och Schweiz.

Ytterligare information

ï Det räcker med en aktieägare, som finns registrerad i offentligt register. Anonymitet kan uppnås genom att använda sig av nominella aktieägare.

Det räcker också med en styrelsemedlem som även finns i offentligt register. Det är vanligt att det företag som inregistrerar bolaget också håller med styrelse.
Varje år görs en deklaration som anger vilka aktieägarna är och vilka som sitter i styrelsen.
Reviderad bokföring krävs och denna är offentlig. Det finns även ytterligare krav på rapportering och registrering.
Bolaget måste ha registrerad adress i Holland och även vara registrerat hos Handelskammaren.
Det finns inga sekretesslagar i Holland och informationsutbyte kan ske mellan länder som har dubbelbeskattningsavtal med Holland.

Österrikiska holdingbolag

Österrike har en yta på 83 849 kvadratkilometer och befolkningen uppgår till cirka 7,5 miljoner invånare. Landet är känt för sin banksekretess och för sina ståtliga baler. Bolagsskatten är 34 procent på såväl utdelade som ej utdelade vinster. Skatten på realisationsvinster är också 34 procent, men stora lättnader kan uppnås. Utdelningar och ränteinkomster beskattas med 25 procent och royalty med 20 procent. Även här kan lättnader uppnås.

Beskattning av realisationsvinster och utdelningar

Speciella lättnadsregler, "participation exemptions", gäller för österrikiska bolag förutsatt att vissa krav är uppfyllda. Lättnadsreglerna gäller för utdelningsinkomster och för realisationsvinster.

Ett österrikiskt bolag är berättigat till internationell "participation exemption" om bolaget äger mer än 25 procent av kapitalet i ett bolag med säte utanför Österrike. Nämnda aktier skall också ha innehafts under en tid överstigande två år. Skulle inte tvåårsgränsen vara uppfylld vid tillfället för en utdelningsinkomst, får det mottagande bolaget betala en preliminär skatt. Denna skatt återbetalas sedan när aktieinnehavet har överstigit två år. Internationell "participation exemption" medges dock inte om samtliga nedanstående förutsättningar är uppfyllda:
ñ dotterbolaget har följande inkomster: ränta, leasinginkomst (med undantag för sådan inkomst från mark och fastighet) samt realisationsvinster vid avyttring av "investeringar"
ñ dotterbolaget är i sitt hemland föremål för bolagsskatt som understiger 15 procent ñ mer än 50 procent av aktierna i det österrikiska holdingbolaget ägs direkt eller indirekt av personer som är föremål för österrikisk skatt. En konsekvens av det sagda är att internationell "participation exemption" medges om mer än 50 procent av aktierna i det österrikiska bolaget ägs av utlänningar. Utdelningsinkomster som inte kvalificerar för internationell "participation exemption" är föremål för den ordinära bolagsskatten på 34 procent. Inkomstskatter betalade av utländska dotterbolag liksom kupongskatt belagd på utdelningar till det österrikiska holdingbolaget är avräkningsbara mot eventuell bolagsskatt i Österrike.

Kupongskatter på utdelningar och ränteinkomster

I allmänhet är utdelningar betalade av ett österrikiskt bolag föremål för kupongskatt som uppgår till 25 procent. Undantag från denna kupongskatt gäller emellertid i följande fall:

Ett bolag med säte i annat EU-land har den dag utdelningen erhålls innehaft aktierna i det utdelande österrikiska bolaget i mer än två sammanhängande år.
Kupongskattens storlek kan reduceras för utdelning till icke EU-land i enlighet med gällande dubbelbeskattningsavtal. Försäljning av utländska aktier är under vissa förutsättningar skattebefriade, till exempel om tiden för innehav är mer än två år och aktieinnehavet mindre än 25 procent. Samma sak gäller vid utdelning, förutsatt att vissa andra villkor är uppfyllda. Kupongskatten är 25 procent men är oftast reducerad.

Övrigt

Reavinstbeskattning utgår i princip ej, utom för korta aktieaffärer med mindre än ett år mellan köp och försäljning och tio år för fast egendom etcetera.

Ytterligare information kring bolag

Offshorebolag som holdingbolag

Ett bolag uppsatt till exempel i Bahamas kan förvärva aktier i svenska bolag. Om en svensk person äger aktierna i Bahamasbolaget beskattas aktieägaren för vinsten hos bolaget oberoende av om vinsten utdelas eller ej, detta enligt den så kallade CFC-regeln. Ägs bolaget däremot till exempel av ett engelskt bolag, eller bolag uppsatt i annat land med vilket Sverige har lämpligt dubbelbeskattningsavtal, kan vinsten ej beskattas i Sverige förrän utdelning sker till den svenska aktieägaren. Det finns även andra ägarformer som gör att CFC-regeln ej träder i kraft. Vinsterna beskattas obetydligt eller inte alls i Bahamas, eller vilket land man nu valt.

Beskattningskonsekvenser vid överföring av reavinst till privat kapital

Redan att kunna uppskjuta beskattning och överföra kapitalet utomlands uppfattas av många som en väsentlig fördel. Om kapitalet ej behövs för privat konsumtion finns det tillgängligt för alla former av affärsverksamhet. Det kan anses vara skyddat från svenska fiskala intressen. Det kanske mest positiva är att man i samband med en emigration ofta kan överföra kapitalet till privat ägo med ringa eller inga skattekonsekvenser alls.

Beskattning av utdelning från utländskt bolag

Vinster som repatrieras till Sverige beskattas på samma sätt som utdelning från svenskt fåmansbolag. Det är däremot ingenting som hindrar att uppkomna vinstmedel i utländska bolag ackumuleras i strukturen och att man till exempel kan tillgodogöra sig dessa i samband med en emigration som skett på lämpligt sätt. Ett annat skäl till att uppskjuta reavinstbeskattning är att man i Sverige i framtiden, även om det just nu inte ser särskilt troligt ut, kommer att kunna reducera beskattningen på reavinster vid försäljning av aktier i fåmansbolag.

Utdelningar från svenska bolag

I det fall Sverige har lämpligt dubbelbeskattningsavtal med det mottagande landet utgår ingen kupongskatt (för närvarande 30 procent) i Sverige. Utdelning till offshorebolag medför sådan skattskyldighet. Denna går att undvika om lämpligt bolag "läggs emellan" offshorebolaget och det utdelande svenska bolaget. Utdelade vinstmedel kan på detta sätt ackumuleras utanför Sverige utan ytterligare skattekonsekvenser, så länge som de ej repatrieras till Sverige.

Vem skall äga aktierna i det utländska bolaget?

Det går utmärkt att själv äga aktier i utländska icke-noterade bolag utan skattemässiga konsekvenser i Sverige så länge som utdelning ej sker. Detta under förutsättning att inte CFC-reglerna tillämpas (så gott som alla offshorebolag faller dessvärre för dessa). Det finns dock former för ägande av offshorebolag som gör att CFC-reglerna ej blir tillämpliga.

Kurs mot Friheten

Att låta utländska bolag vara ägare

Innehåll